11.19.2010

Har kommit till en betydande insikt. Antagligen något jag alltid vetat om, innerst inne, men aldrig riktigt vågat säga rakt ut. Jag behöver inte en enda av er. Missförstå mig inte. De jag älskar vet att jag älskar dem, och jag skulle inte vilja vara utan er. Men jag behöver er inte för att leva. Den enda jag behöver är mig själv. Jag är den enda som egentligen kan påverka mitt liv. Visserligen kan ju andra saker eller andra människor påverka, men det är bara för att jag LÅTER dem påverka mig. Om folk vill ha det gött utan mig i sitt liv, fine. Om en eller flera personerväljer bort mig, då har inte det något med mig eller min egen personliga greatness att göra. Då är det den personens val, prioriteringar och förlust. Har nämligen ÄNTLIGEN precis börjat inse mitt eget värde. Jag är värd allt. Hela fucking världen, och allt den innehåller som jag vill ha. Så är det. Jag tycker att jag är en bra människa. Och det kommer jag fortsätta att vara, oavsett hur mycket min jacka kostar eller om jag skaffar en iPhone 4.. Oavsett om jag en månad har 20.000 eller 20 kronor på mitt konto. Mina värderingar kommer inte att förändras, oavsett om jag blir miljonär eller hemlös. Fattar ni? Jag är säker på mina åsikter och vad jag prioriterar i livet. Vad jag tycker är viktigt. Och det kommer inte att förändras bara för att jag nu för första gången kommer att vara, i princip, ekonomiskt oberoende. Pengar har inte ett piss med min livssyn att göra. Och jag har, som sagt, äntligen fattat mitt eget värde och kommer aldrig mer låta någon annan trycka ner mig med taskiga, osäkra kommentarer. NEJ. Jag är Mimmi, och fan vad jag är bra ändå. Självklart har jag, precis som varenda jävla människa på denna planet, mina brister. Men mina bra sidor väger fan ändå upp hela skiten. Jag betyder något för folk. TÄNK vad mycket som aldrig hade hänt om det inte varit för mig. Att förlora mig är inte som att tappa bort en enkrona. Självförtroende? Ja, tydligen! Men man måste tänka det bästa om sig själv. Vem ska annars göra det? Ni känner inte mig bättre än jag känner mig själv. Ingen ska någonsin få tala om för mig hur jag är som människa, någonsin igen.


Nu ska jag och mitt ego gå och lägga oss. 
Puss.

2 kommentarer:

  1. när du ger världen det ansiktet är det din förlust. /majs

    SvaraRadera
  2. jag älskar att du känner så:) det gör mig verkligen skitglad och jag håller med dig totalt! pusspuss älskling :*

    SvaraRadera