Det känns inte logiskt någonstans. Det gör ondare än något jag någonsin känt. Jag kan inte fatta att det faktiskt är som det är. Jag vill vakna imorgon och upptäcka att allt bara var en hemsk dröm. Jag vet inte hur jag ska hantera dethär. Jag känner mig så jävla lost. Så jävla äckligt ensam. Jag kan inte tänka. Inte sova. Inte äta. Jag är ur funktion.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar