Se till att aldrig ramla, för folk slutar aldrig sparka och slå
Man lär sig skratta genom tårar, man lär sig förstå
att när botten är nådd har man iallafall fast mark att stå på
Jag är inte rädd för att dö, vill bara inte vara där när det händer ändå
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar