suckdag

Det blåser i mammas vardagsrumsgardiner. Sitter i samma fördömda soffa. Det är söndag. Hmpf. Jag hatar söndagar. Allt känns så dött på söndagar. Jag känner mig så död på söndagar. Jag är nybadad, ren, fräsch, nysminkad. And now what? Hmm. Jag önskar mig ett år fram i tiden, då bor jag i London. Då hade jag kunnat strosa omkring på gator som jag inte känner lika bra som luddet i min bakficka. Kanske se saker jag rentav aldrig någonsin sett. Åka en blank röd dubbeldäckarbuss. Dricka afternoon tea och äta pannkakor med lönnsirap. Eller något annat som britter gör.

Diskuterar med Majs via sms om huruvida man kanske skulle ta en fika i stan, röka Matrix, kolla på folk och snacka skit? En värdig söndagssyssla, på denna gudsförgätna veckodag. Min katt Lukas bara sover och sover. Undrar om han vet att det är söndag? Just för att han ägnar sig åt exakt det jag känner för att göra varenda söndag. Sova. Och sova.